Inledning

Försvarsmakten och FMV (Försvarets materielverk) har flera olika tillstånd för övningar i, över och vid Vättern.

• Sedan december 2015 provskjuter FMV artilleripjäsen Archer med så kallat brisant ammunition som egentligen var förbjudet redan under förra århundradet. ARV har överklagat och fick regeringen att tillfälligt stoppa sprängningar vecka 44, 2016. Därefter har det fortsatt trots polisanmälningar och anmälningar till berörda myndigheter. ARV hävdar att FMV:s tillstånd från 2010 behöver omprövas.

• Länsstyrelsen har gett tillstånd till en kraftig utökning av skjutningar i Vättern på flygskjutmålet Hammaren. Många har överklagat, inklusive ARV. Även Försvarsmakten har överklagat eftersom den vill skjuta ännu mer än vad tillståndet tillåter. Mark- och miljödomstolen har yttrat till regeringen att den inte ser hur verksamheten ska kunna godtas långsiktigt och föreslår tidsbegränsat tillstånd i 10 år. Ärendet ligger på regeringens bord.

• 2010 ansökte Försvarsmakten även om att få femdubbla verksamheten på Karlsborgs flygplats. Länsstyrelsen avvisade ansökan på grund av att miljökonsekvensbeskrivningen var ofullständig. Försvaret överklagade och regeringen gav strax innan jul 2016 länsstyrelsen i uppdrag att fortsätta prövningen, trots att inga alternativa platser redovisas där uppgifterna skulle kunna lösas. Länsstyrelsen gav till slut tillstånd till ökad verksamhet men Mark- och miljödomstolen uppmanar regeringen att upphäva beslutet.

• För att använda och utöka flygverksamheten på Karlsborgs flygplats måste landningsbanan renoveras och flygfältet dräneras. Men här finns i marken och grundvattnet bland de högsta halterna av PFAS-kemikalier som uppmätts i Sverige. Sedan 2014 har försvarsledningen försökt att få tillstånd att dränera marken, sänka grundvattennivån och pumpa ut PFAS-förorenat grundvatten till Vätterns vattenskyddsområde. ARV har hittills bidragit till att stoppa dräneringsförsöken och frågan ligger nu på regeringens bord för beslut. ARV kräver att hela flygplatsområdet måste saneras.

• Skjutfälten runt Karlsborg, bland annat Kråks skjutfält där stridsvagnar skjuter ut mot Vättern, har gamla omoderna tillstånd från före miljöbalkens tillkomst. Dessa bör omprövas och skjutningar ut i vattnet förbjudas.

Övningarna i Vättern skadar vattnet och miljön på flera nivåer. Ammunitionsrester med farliga ämnen lämnas kvar i sjön och sprider bly, koppar, legeringsmetaller, plast och andra miljögifter till djur och dricksvatten, samt förstör lekbottnar för fiskar. Karlsborgs flygplats är en av de största punktkällorna till PFAS-förorening i Vättern. Stora mängder flygbränsle sprids på låg höjd över sjön och jordbruksmarker. Ekosystem som är helt avgörande för att rena vattnet skjuts sönder. Bullret förstör livsmiljön för djur och människor, såväl friluftsliv som boende och djurhållning påverkas. Därtill utgör flygets övningar, som bland annat innebär utbildning av oerfarna piloter, stor fara för haverier med risk för mycket allvarliga konsekvenser för såväl boende i området, som den känsliga och unika miljön.

Försvaret bidrar även med gamla synder från tidigare övningar och rena dumpningar som kommer att påverka sjön under lång tid framöver. Vätternvårdsförbundets rapport 123 beräknar att 300 kg bly frisätts genom vittring och sprids i Vätterns vatten varje år på grund av de ammunitionsrester som tillförts de senaste 60 åren. Till detta kommer okända mängder dumpad ammunition, inklusive tändhattar innehållande kvicksilver.

Olika tillstånd – samma sjö

FMV

FMV fick 2010 förnyat tillstånd, som innebär omfattande övnings- och testverksamhet vid provplatsen norr om Karlsborg. Sedan december 2015 har Länsstyrelsen i Västra Götaland med stöd av en villkorsparagraf i detta tillstånd, gett FMV i Karlsborg klartecken att återuppta granatbeskjutningen av norra Vättern med så kallad brisant ammunition. Under 2016 beviljades 734 granatsprängningar. Tonvis med stålsplitter och sprängämnesrester har spridits i sjön. Delvis till och med inom fiskeförbudsområden, där det inte ens är tillåtet att meta. Aktion Rädda Vättern har överklagat varje gång. Under vecka 44 planerade FMV att spränga ytterligare 84 stora granater tätt intill fiskeförbudsområde, men Mark- och miljödomstolen gav denna gång fullt stöd till Aktion Rädda Vätterns överklagande: granatsprängningarna bör förbjudas. Miljöministern inhiberade skjutningarna för den veckan och ärendet ligger nu på regeringens bord för slutligt beslut.

Flygvapnet

Försvarsmakten sökte 2010 även förnyat tillstånd för att kraftigt utöka och förlänga sin flyg- och skjutverksamhet vid Hammarens skjutmål ute i Vättern, vid Brevik söder om Karlsborg. Efter ett antal olika remissturer och tillägg till ansökan beviljade Länsstyrelsen i Västra Götaland i maj 2016 försvarsmaktens ansökan. (Läs hela tillståndet här.)

Länsstyrelsen ger bland annat flygvapnet tillstånd att utöka skjutningarna i Vättern från 1 000 till 69 000 skott om året! Antal övningsdagar utökas till 30 dagar per år. Övningarna innebär även flygutbildning med oerfarna piloter, så kallad skolflygning. Försvarsmakten planerar även att bjuda in Nato att öva i sjön. I ansökan nämns att detta kan innebära okänd ammunition och andra flygplanstyper än de som beskrivs i tillståndsansökan. 2 150 flygvarv/år ska utföras. JAS 39 Gripens flygvarv ska gå i en stor åtta från Karlsborg ned till Visingsö. Flygvarven för SK60 går i en triangel över Vättern och långt in över Hjo kommun.

Längs med Vätterns västra strand går stridsflygplanen ner på extremt låg höjd, ner till 20 meter över vattenytan. Till detta kommer helikoptrar, raketer och drönare. Bullret är öronbedövande och många boende runt sjön drabbas. Näringslivet med både yrkesfisket och hotellverksamheter för fisketurismen hämmas. Långsiktigt hotas dricksvattnet.

Över 100 överklaganden har lämnats in. Miljöorganisationer, naturskyddsföreningar, kommuner, näringsidkare, djurhållare och boende runt sjön hävdar att tillståndet strider mot både miljöbalken, vattendirektivet, fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är undermålig. När det gäller kravet på redovisning av alternativa platser och metoder är MKB:n minst lika dålig, som den MKB för Karlsborgs militärflygplats, som mark- och miljödomstolen kritiserade 2012.

Försvarsmakten överklagar också. Den vill bland annat ha fler övningsdagar, kortare sommaruppehåll, inga bullermätningar och absolut inget tidsbegränsat tillstånd. Mark- och miljödomstolen i Vänersborg prövade sedan ärendet och yttrade sig till regeringen. Domstolen ser att verksamheten inte kan godtas långsiktigt och håller fast vid ett 10-årigt tidsbegränsat tillstånd som bygger på förhoppningen att försvaret under tiden ska hitta andra alternativ.

Karlsborg flygplats

Flygfältet, som ligger nära Vättern, har funnits i många år, men 2010 ansökte försvaret om att få utöka sina flygrörelser från 2000 till ca 10 000 per år. Utökningen hänger ihop med den kraftiga ökningen av skjutningarna i Vättern vid flygskjutmålet Hammaren. Ansökan om fler start- och landningar avslogs av Länsstyrelsen i Västra Götaland, på grund av att man inte ville redovisa alternativa platser och metoder för hela eller delar av verksamheten. Kravet på att redovisa alternativ står inskrivet i miljöbalkens riktlinjer för miljökonsekvensbeskrivningar, men försvarsmakten nonchalerade länsstyrelsens uppmaningar. Mark- och miljödomstolen (MMD) gjorde samma bedömning och överlämnade 2012 ärendet till regeringen för beslut. Där låg det utan åtgärd tills i december 2016, när regeringen återförvisade ansökan till länsstyrelsen för fortsatt handläggning, med den förvånande motiveringen att försvaret inte skulle behöva redovisa några alternativ.

Försvaret ville också genomföra en stor om- och nybyggnation på Karlsborgs flottiljområde. 2013 beviljade Alliansregeringen 122 miljoner kronor för upprustningen trots att inget tillstånd fanns. Under 2014 när man skulle påbörja arbetet med utbyggnaden upptäcktes, att det fanns PFAS i marken, en grupp miljöfarliga ämnen som bl.a. tas upp av fiskarna och kan göra dricksvattnet otjänligt. En förundersökning som visade stora mängder PFAS lokalt gjordes och det visade sig att det kommer från brandskum som sprutats ut.

Länsstyrelsen gav trots detta tillstånd till försvaret att femdubbla verksamhet och gav dessutom dispens för markavvattning, dvs. att dränera ut det vattensjuka och PFAS-förorenade flygfältet direkt till Vätterns vattenskyddsområde. Aktion Rädda Vättern har överklagat och Mark- och miljödomstolen har i båda fallen gått på de klagandes linje och uppmanar regeringen att upphäva både femdubblingsbeslutet och dräneringstillståndet.

Artilleriet

Förutom flygverksamheten har Försvarsmakten annan övningsverksamhet som pågår i området kring Karlsborg, bland annat på Kråks och Nytorps skjutfält. Det gamla tillståndet från 1994 ger tillåtelse till att skjuta ut a 30 ton ammunition i Vättern årligen. I ansökan om utökning vid flygskjutmålet Hammaren nämns inte försvarets övriga tillstånd som belastar miljön och människorna i området, trots krav i miljöbalken på redovisning av samlad påverkan vid nya ansökningar. Det gör det svårt att bedöma den totala påverkan från de militära verksamheterna.

Förstöra vatten är en säkerhetsrisk

Enligt regeringsbeslut ska försvarsmaktens verksamhet präglas av hänsyn till miljön, vare sig de planerar, övar eller utför insatser, såväl i Sverige som utomlands. Trots kraven från uppdragsgivaren på miljöhänsyn är det alltså snarare det motsatta som är mest påfallande när det gäller Vättern. I dag utgör torka till följd av tilltagande klimatförändringar, tillsammans med övrig miljöförstörelse, förlust av biologisk mångfald och brist på livsmedel i dess spår, en av de största säkerhetsriskerna och är inte sällan en avgörande faktor vid krigsutbrott. Fler dör av vattenbrist än av krig. Att öva krig i levande sjöar är en kvarleva från tidigt 1900-tal och hör inte hemma i ett nytt århundrade.