Frågor&Svar
Alla typer av klagomål på militär verksamhet i, över eller runt Vättern bör ställas till
dels Högkvarteret som är högsta ansvarig: exp-hkv@mil.se och
dels Försvarsinspektören som är tillsynsmyndighet: exp-fihm@mil.se
Om det handlar om FMV:s verksamhet skriv till: registrator@fmv.se
Om det handlar om störningar från skjutfälten och Skaraborgs regemente skriv till: exp-p4@mil.se
Om det handlar om störningar från flyget och Skaraborgs flygflottilj skriv till: exp-f7@mil.se
Skicka till alla om du inte vet vem som förorsakar störningen.
Skicka dessutom alltid en kopia till Aktion Rädda Vättern eftersom det inte är säkert att försvaret registrerar alla klagomål. En del klagomål kallar försvarets tjänstemän för ”politiska” och då blir de inte registrerade. Adressen till Aktion Rädda Vättern är: arv@aktionraddavattern.se
Svar:
Föreningen Aktion Rädda Vättern (ARV) har som syfte att för nuvarande och kommande generationer skydda Vättern och Vätternregionen som:
- Dricksvattentäkt
- God miljö för boende
- Rekreationsmiljö för boende och besökande
- Hållbart ekosystem
- Grund för hållbar regional utveckling
ARV prioriterar tre frågor:
1. Förbjud borrning efter fossil metangas i Vättern och dess strandområden
2. Stoppa nya gruvprojekt inom Vätterns tillrinningsområde
3. Avveckla Vättern som militärt skjutfält och flygövningsområde.
Föreningen ska vara partipolitiskt och religiöst obunden samt fristående från andra intresseorganisationer. Föreningen har sitt säte inom Vätternregionen.
Svar: Att ett område är skyddad av Natura 2000-regler innebär att EU-direktiven fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet ska följas. När Sverige har utsett Vättern till Natura 2000-område innebär det en skyldighet att bevara vissa specifika arter och de naturtyper som krävs för bevarandet.
EU-rätten har gällt länge i Sverige men myndigheter och domstolar har först på sista tiden tagit Natura 2000-reglerna på allvar.
När Försvarets Materielverk (FMV) fick sitt tillstånd 2010, att skjuta och spränga i Vättern, fanns ingen självständig prövning enligt miljöbalkens 7 kap 28 a §.
När Högsta Förvaltningsdomstolen i år prövade bearbetningskoncessionen för Tasman Metal i Norra Kärr fick bolaget, Bergstaten och regeringen bakläxa bl.a. på grund av att någon Natura 2000-prövning inte skett.
När det gäller den nu pågående prövning av flygskjutmålet Hammaren har länsstyrelsen tvingat Försvarsmakten att redovisa miljöpåverkan i enlighet med Natura 2000-paragrafen i miljöbalken på ett helt annat sätt än 2010 år tillståndsprövning för FMV. Orsaken till detta beror till stor del på ARV:s aktivitet och påtryckningar! Miljökonsekvensbeskrivningen är dock dålig och helt otillräcklig. Högsta Domstolen har i mål angående konflikten på Gotland, Ojnareskogen, slagit fast att det enligt EU-rätten krävs noggrannhet och vetenskaplig kvalitet i konsekvensbeskrivningarna.
Svar: På kort sikt NEJ. På lång sikt kan det bidra till kvalitetsförsämring, JA!
Vättern har en enorm vattenvolym: 74 kubikkilometer. Trots att Vättern tillförs tusentals kilo bly, koppar och zink och hundratals kilo arsenik, kobolt och krom plus kilovis med kadmium och kvicksilver är koncentrationerna av dessa ämnen ännu mycket låga i råvattenprover från Vättern.
Men även om metallhalterna fortfarande ligger långt under Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten påverkas känsliga arter i ekosystemet.
Den största andelen av metallerna kommer till Vättern genom regn, direkt på sjöytan eller via vattendrag. Det beror alltså till stor del på långväga luftföroreningar. Men det finns också s.k. punktkällor: utsläpp från industrier, gruvverksamhet, avlopp runt sjön och försvarets spridning av ammunition. Försvaret anses vara en av de största punktkällorna när det gäller bly enligt Vätternvårdsförbundets ”Rapport 123”.
Den största delen av nedfall och utsläpp av metaller stannar i sjön och fastnar i bland annat i sediment på botten. Risken med den del som löses upp i vattnet är i första hand att smådjur och växter tar upp metallerna. De förs sedan vidare i näringskedjan.
I Vätternvårdsförbundets ”Rapport 123” beräknas Vätterns vattenmassa tillföras 300 kg bly per år på grund av gammal ammunition som redan ligger på botten. Det skulle innebära en förhöjning av halten bly i vattnet med 10 % per år. Beräkningarna är dock tveksamma av flera skäl.
ARV:s krav är att ny tillförsel av ammunition, granater, robotar, bomber och raketer till Vättern ska stoppas snarast. Försvaret ska åläggas att sanera skjutmål både i vattnet och på land. Försvaret måste hitta andra alternativa platser och alternativa metoder för sina övningar.
Svar: JA.
Enligt uppgifter från försvaret till Vätternvårdsförbundets (se rapport 123) skjuter försvaret ut både bly och koppar i vattnet. Det kommer dels från skjutfälten Nytorp och Kråk, och dels från FMV. Även ammunitionsfabriken Nammo Vanäsverken skjuter ut bly och koppar i sjön. Det fanns planer på att kraftigt öka mängden blyad ammunition ut i Vättern genom ansökan om tillstånd för flygskjutmålet Hammaren, utanför Enebågen i Brevik. Efter mycket kritik drog Försvarsmakten in kravet på att fortsätta att skjuta blyad ammunition just på Hammarens mål i vattnet. Det är en liten seger för opinionen, men det kommer troligen att innebära att mer koppar skjuts ut i vattnet istället. Koppar är mycket giftigt för vattenlevande organismer.